Dessa tre sporter har mycket gemensamt och är alla en del av vinter-OS. Här ska vi beskriva dem lite närmare.

Skeleton

I skeleton ligger en enda åkare på magen på en kälke och åker nedför en bana av is. Hastigheterna är höga och kommer ofta upp i 150 km/h. Sportgrenen var med på vinter-OS redan 1928 respektive 1948 men gjorde därefter ett långt uppehåll. Sedan 2002 är den dock på nytt en gren i OS och har vuxit i popularitet. Det liknar till stor del de andra kälksporterna bob och rodel. Kälken som används i skeleton är platt med två handtag på ovansidan som åkaren håller sig i. Den vilar på stålmedar för bättre glid. Ovansidan är utrustad så att åkaren har det någorlunda bekvämt, med vadderade kuddar. Skeleton innebär att man springer med kälken mot banan under en sträcka på ca 15-40 m, för att sedan slänga sig på kälken och ta fart. Sedan gäller det att hantera banan och kurvorna som den medför.

Bob

Att åka bob är både fartfyllt och kul. Man sitter ett helt ekipage i en rundad och öppen kälke eller släde som liknar en liten raket. Sedan far man fram i ca 150 km/h på en isbana med kurvor som gör att man ligger i en rejäl vinkel. Banan är ca 1600 m lång och lagen kan vara både separata och mixade; ofta består de av två eller fyra individer. Bob är en förhållandevis ny sport om man jämför med många andra vintersporter. Den utvecklades av engelsmän som var nere i de schweiziska alperna under slutet av 1800-talet och ville prova på något annat än skidor. Numera är det en OS-gren och sedan 2002 är kvinnor tillåtna att delta. Från början användes vanliga kälkar men de har nu moderniserats och är byggda med en kaross.

Bob-åkning innebär att alla springer med släden för att få upp farten, man har inte mer än 50 m på sig och sedan måste alla deltagare vara på plats. Piloten sitter längst fram och styr samt försöker finna det ideala spåret för ekipaget.

Rodel

En tredje variant av äldre kälkåkning, är rodel som kan åkas av en eller två personer. På somrarna kan man även som privatperson prova på att åka rodelbana i vissa delar av Europa. i Schwarzwald, Tyskland, finns exempelvis en rolig bana för både vuxna och barn och i Österrike likaså. Anledningen är att sporten har störst utbredning här. Dock finns en känd naturrodelbana även i vårt avlånga land. Den ligger på Lidingö och här anordnas flera tävlingar som SM eller Lidingö-cupen.

I rodel, som är en OS-gren, sitter man först ned på en liten kälke med metallmedar för att sedan lägga sig raklång och ta fart. Medarna kan styras med hjälp av benen. Sporten har två grenar, konstrodel eller naturrodel; naturrodel går långsammare än konstrodel. Konstbanerodel har en mer komplicerad bana än naturrodel, som inte satsar lika hårt på kurvor. Man kan välja att tävla i singel- eller dubbelkälkar som innebär att man åker på två. Normalt tävlar damer endast i singelåkning.